Vi förklarar allt om decentraliserade autonoma organisationer (DAO:er)

TL;DR

Blockkedjetekniken skapade en helt ny typ av organisationsstrukturer som kan fungera autonomt, utan att behöva samordnas av en central myndighet. Decentraliserade autonoma organisationer (DAO:er) är distribuerade enheter där communitymedlemmar kan delta i förvaltningen och beslutsfattandet i sin organisation. Det finns ingen central enhet i en DAO. Istället fördelas makten mellan tokeninnehavarna, som kan rösta för att bestämma det bästa tillvägagångssättet. All aktivitet och alla röster i en DAO är synliga på en blockkedja, vilket gör alla transaktioner offentliga. 

DAO:er kan tjäna en mängd olika syften, allt från att samla medlemmarnas tillgångar för nya investeringar till att validera sanningshalten i data utanför kedjan. Bitcoin anses ibland vara den första decentraliserade autonoma organisationen.

Vad är en decentraliserad autonom organisation (DAO)?

En decentraliserad autonom organisation, eller DAO, är en communityledd enhet utan en central myndighet som styrs av datorkod. Eftersom reglerna som bestämmer organisationens beteende är inbyggda i dess design, har den förmågan att fungera autonomt utan behov av centralt ledarskap. 

Till skillnad från traditionella organisationer finns det i DAO:er ingen enskild person eller grupp som kan fatta och ta beslut ensidigt. DAO-styrningsmodellen är en framväxande form av juridisk struktur utan central myndighet och bygger på förslag som communitymedlemmarna lägger fram för omröstning. 

DAO:er populariseras av kryptoentusiaster och demokratiserar organisatoriskt beslutsfattande via en decentraliserad styrningsprocess. Genom att ge varje medlem en röst om hur organisationen drivs kan en DAO ge sina medlemmar möjligheten att kollektivt bestämma enhetens framtid. Detta tillvägagångssätt skiljer sig fundamentalt från traditionella företagsorganisationer, där chefer och stora aktieägare ofta utövar majoritetskontroll.

Förstå decentraliserade autonoma organisationer (DAO:er)

Att vara utan behörighet och censurbeständig är en viktig egenskap hos kryptovalutor såsom Bitcoin och som gör dem decentraliserade. I stället för att kontrolleras av en enda institution som en regering eller centralbank, upprätthålls sådana tillgångar av datanätverk vars regler är inbyggda i deras kod.

Inspirerad av kryptovalutornas decentraliserade egenskaper expanderade en grupp utvecklare principen till organisationsnivå. Under 2016 lanserades den första DAO:en med en vision om att alla dess medlemmar kollektivt skulle fungera som styrande organ. 

Hur fungerar DAO:er? 

En DAO drivs vanligtvis av en community av intressenter som uppmuntras att delta i organisationens verksamhet via ett gemensamt mål och ofta av en ytterligare kryptoekonomisk mekanism. Reglerna för en DAO är inskrivna av ett basteam av communityutvecklare i smarta kontrakt som beskriver det grundläggande ramverket för hur en DAO fungerar. 

Baserat på resultatet av en medlemsomröstning kan en kod till exempel aktiveras för att bränna en förutbestämd mängd reservtoken som hålls i DAO:ens förvar, eller för att skicka belöningar till tokeninnehavare. 

Reglerna och transaktionsposterna för en DAO lagras transparent på blockkedjan. Vanligtvis fattas beslut inom en DAO genom medlemmars förslag. Om ett förslag stöds av en majoritet av intressenterna – eller uppfyller någon annan förutbestämd regeluppsättning – implementeras det automatiskt. 

DAO-medlemmarna kan ibland skilja sig åt beroende på hur stor röststyrka de har, baserat på antalet styrningstoken de äger. Som exempel kommer en medlem som äger 100 token att ha dubbelt så stor röststyrka som en medlem som äger 50. Tanken bakom denna praxis är att individer som är mer ekonomiskt investerade i DAO:en är mer motiverade att göra det som är bäst för organisationen. Vissa DAO:er har också kassor som hustoken, som deras medlemmar kan utfärda i utbyte mot fiat. Communityn kan rösta och bestämma hur tillgångarna ska användas.

Inom vissa områden fungerar en DAO på samma sätt som ett företag eller en stat, men i många viktiga avseenden fungerar den på ett mer decentraliserat sätt. Där traditionella organisationer är strukturerade hierarkiskt och beslut ofta vidarebefordras via flera lager av byråkrati, eliminerar DAO:ena hierarkin. Istället är det DAO:ens ekonomiska mekanismer som förenar organisationens intressen med medlemmarnas.

Medlemmarna i en DAO är inte bundna av något formellt kontrakt, utan av ett gemensamt mål och nätverksincitament som är knutna till konsensusreglerna. Dessa regler är helt transparenta och skrivna i programvaran med öppen källkod som styr organisationen. DAO:er fungerar utan gränser, men de kan vara föremål för regler beroende på lagarna i en viss jurisdiktion som de interagerar med.  

När en DAO har distribuerats kan den inte styras av en enda part, utan styrs istället av en community av deltagare. Om de styrningsregler som definieras i protokollet är väl utformade bör de styra aktörerna mot det mest fördelaktiga resultatet för nätverket.

Ett sätt att beskriva DAO:er är som ett operativsystem för öppet samarbete. Detta system gör det möjligt för individer och institutioner att arbeta mot gemensamma mål, utan att behöva känna eller lita på varandra.

DAO:er och problemet med att agera för andra

DAO:er tar itu med ett problem inom ekonomi som kallas problemet med att agera för andra. Det inträffar när en person eller enhet ("ombudet") har förmågan att fatta beslut och vidta åtgärder på uppdrag av en annan person eller enhet ("huvudpersonen"). Om ombudet är motiverad att agera i eget intresse kan denne bortse från huvudpersonens intressen.

Det som förvärrar problemet är att det också kan finnas informationsasymmetri mellan huvudpersonen och ombudet. Huvudpersonen kanske aldrig vet att denne utnyttjas och har inget sätt att se till att ombudet agerar i sitt bästa intresse.

Vanliga exempel på detta problem uppstår med förtroendevalda som representerar medborgare, mäklare som representerar investerare eller chefer som representerar aktieägare.

Genom att tillåta en högre grad av transparens som möjliggörs av blockkedjeteknik kan väldesignade incitamentsmodeller bakom DAO:erna eliminera delar av detta problem. Incitamenten inom organisationen är anpassade och det finns väldigt lite (eller ingen) informationsasymmetri. Eftersom alla transaktioner registreras på en blockkedja är DAO:ernas funktioner helt transparenta och gör dem i teorin oförstörbara.

Fördelarna med DAO:er

Decentraliserad

Inom en traditionell organisation fattas de viktigaste besluten av en central enhet. I en DAO fattas beslut som påverkar enheten gemensamt av communityn. 

Transparenta

Transparensen kräver ansvarsskyldighet för varje medlem i en DAO. Rösterna inom en DAO görs via blockkedjan och kan ses offentligt. Vem som helst se transaktionsposterna. Detta motiverar communitymedlemmarna att agera i god tro och avskräcker handlingar som går emot communityn.

Communitybaserad 

En DAO kan samla människor från hela världen för att arbeta mot ett gemensamt mål. Varje medlem har möjligheten att bidra till projektet. Till skillnad från traditionella företagsstrukturer kan alla uttrycka sina idéer och föreslå vägar för organisatoriska åtgärder via mekanismerna för decentraliserad styrning. 

DAO-exempel

Även om det är ett väldigt enkelt sådant, kan Bitcoin-nätverket betraktas som det första exemplet på en DAO. Det fungerar på ett decentraliserat sätt och samordnas av ett konsensusprotokoll, utan hierarki mellan deltagarna. 

Bitcoin-protokollet definierar organisationens regler, medan bitcoin som valuta ger ett incitament för användarna att säkra nätverket. Detta säkerställer att de olika deltagarna kan arbeta tillsammans för att hålla Bitcoin igång som en decentraliserad autonom organisation.

Det gemensamma målet när det gäller Bitcoin är att lagra och överföra värde, utan en central enhet som samordnar systemet. Men vad mer kan DAO:er användas till?

Mer komplexa DAO:er kan distribueras för olika användningsområden, till exempel decentraliserade riskkapitalfonder eller sociala medieplattformar. DAO:er kan också samordna driften av enheter som är anslutna till sakernas internet.

En mindre del DAO:er har uppstått och som kallas decentraliserade autonoma företag (decentralized autonomous corporations/DAC:er). En DAC kan tillhandahålla liknande tjänster som ett traditionellt företag, till exempel en samåkningstjänst. Skillnaden är att den fungerar utan den bolagsstyrningsstruktur som finns i traditionella företag.

Till exempel kan en bil som äger sig själv och tillhandahåller samåkningstjänster som en del av en DAC fungera autonomt och utföra transaktioner med människor och andra smarta enheter. Genom att använda blockkedjeorakel kan den till och med aktivera smarta kontrakt och utföra vissa uppgifter på egen hand, såsom att åka till en verkstad. 

Ethereum och "The DAO"

Ett av de tidigaste exemplen på en DAO hade det passande namnet "The DAO." Den bestod av komplexa smarta kontrakt som kördes ovanpå Ethereum-blockkedjan och som skulle fungera som en autonom riskkapitalfond.

I maj 2016 såldes DAO-token i ett inledande coinerbjudande och gav en ägarandel och rösträtt i denna decentraliserade fond. Men strax efter lanseringen tömdes ungefär en tredjedel av tillgångarna från The DAO i ett av de största hacken i kryptovalutans historia.

Resultatet av denna händelse var att Ethereum delades upp i två olika kedjor efter en hård gaffel. I en av dem vändes de hackade transaktionerna, som om hacket aldrig inträffat. Denna kedja är den som nu kallas Ethereums blockkedja. Den andra kedjan följde principen "koden är lagen" och lämnade de hackade transaktionerna orörda. Denna blockkedja heter nu Ethereum Classic. 

DAO:ernas begränsningar

Juridik

Regelverket kring DAO:er är fortfarande mycket osäkert, eftersom de flesta jurisdiktioner ännu inte har definierat hur de ska ta hand om denna nya typ av enheter. En ständigt osäker rättslig status kan bli ett betydande hinder för DAO:ernas utveckling.

Samordnade attacker

De bra egenskaperna hos DAO:er (decentralisering, oföränderlighet och avsaknad av behörighet) medför i sig vissa prestanda- och säkerhetsrisker. Exemplet med The DAO visade att denna nya organisationsform kan introducera nya risker som inte finns i traditionella enheter.

Centraliseringspunkter

Det kan hävdas att decentralisering inte är ett tillstånd, utan snarare ett intervall, där varje nivå är lämplig för en annan typ av användningsområde. I vissa fall kanske full autonomi eller decentralisering inte ens är möjlig eller meningsfull.

DAO:er kan göra det möjligt att låta fler deltagare samarbeta än någonsin tidigare, men styrningsreglerna i protokollet kommer alltid att vara en centraliseringspunkt. Man kan hävda att centraliserade organisationer kan arbeta med en mycket högre effektivitet ‑ men utan fördelarna med öppet deltagande.

Sammanfattningsvis 

DAO:er gör det möjligt för organisationer att slippa beroendet av traditionella hierarkier och strukturer. I stället för en central enhet som samordnar deltagarnas åtgärder, automatiseras styrningsreglerna och styr medlemmarna mot det mest fördelaktiga resultatet för nätverket.

Bitcoin-nätverket kan betraktas som en tidig och enkel DAO. Nyckeln till att utforma bra DAO:er är att ha en effektiv uppsättning konsensusregler som löser komplexa problem med deltagarsamordning. Den verkliga utmaningen för genomförandet av DAO:er kanske inte är rent teknisk, utan snarare social.

Om du vill lära dig mer om DAO:er kan du kolla in Binance Researchs rapport: Teori och praxis för DAO:er.